Stelkramp

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer kan smitta via jord och gödsel. Obehandlad infektionen kan leda till döden. I Sverige inträffar varje år enstaka fall av stelkramp bland ovaccinerade individer. Stelkrampsbakterien förekommer i hela världen och är fortfarande en vanlig orsak till småbarnsdöd i många länder som har ett bristande vaccinationsprogram.

Sjukdomens symtom är smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet och nacke, och som sedan sprider sig till armar och ben. Kramperna gör att det också blir svårt att andas.

Vem kan få Stelkramp?

– Personer som har sår eller skador på huden som inte har behandlats ordentligt, särskilt om dessa skador utsätts för jord eller smuts.
– Personer som inte har fått tillräcklig vaccination mot stelkramp, eller vars vaccinationsskydd har minskat med tiden.
– Personer som bor i områden där tillgången till hälso- och sjukvård är begränsad och där vaccination mot stelkramp inte är allmänt tillgängligt.

Symtom på stelkramp kan inkludera muskelstelhet, muskelkramp, spasmer, och andningssvårigheter. Sjukdomen kan vara allvarlig och i värsta fall leda till döden. Vaccination är det mest effektiva sättet att förebygga stelkramp.

Vaccin mot stelkramp finns och i Sverige ingår i barnvaccinations-programmet. Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år och det är aktuellt med en första påfyllnadsdos i 30-årsåldern. För personer som är födda 2002 och senare påbörjade ett annat vaccinationsprogram vilket innebär att de bör ta den första påfyllnadsdosen i 35-årsåldern. Ges i kombination med difteri och kikhosta. Vaccinet finns också som kombination med kikhosta/diftetri/polio.